Gå till hemsidan och läs mer om Hälsoprogram online, utbildningar, föreläsningar och coachning

Arkiv för december 2013

Bli detektiv i mataffären

Energiinnehållet i den mat vi äter mäts i kilojoule (kj) men ofta används enheten kilokalori (kcal)som är en gammal mätenhet som hänger kvar. En kalori motsvarar den mängd energi som behövs för att värma ett gram vatten en grad Celsius. 1 kalori x1000= 1 kcal

Energiinnehållet som skrivs på livsmedelsförpackningar anger hur mycket kemisk energi maten innehåller. När man tar reda på det så tar man en bit av livsmedlet eller näringsämnet och eldar upp det. Sedan mäter man hur stor mängd energi som avges i form av värme. Värmemängden räknas sedan om till kalorier och joule.

Energiinnehåll per gram (avrundat):
Protein 4 kcal (17 kj)
Kolhydrater 4 kcal (17kj)
Fett 9kcal (39kj)
Alkohol 7 kcal (29kj)

Energifördelning
Du behöver även veta vad du ska fylla ditt energiintag med, du skulle kunna äta 2100 kcal bara bröd, men då kommer du att få brist på andra näringsämnen. Tänk därför på att äta både protein, fett och kolhydrater vid måltiderna, plus frukt och grönt för att få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

Ingrediensförteckning
På förpackningen hittar du all den information du behöver för att kunna läsa dig till vad en vara innehåller och vilken kvalité den har. Köper du varor över disk ska personalen kunna redogöra för innehållet. Enligt lag ska alla förpackade varor märkas med en ingrediensförteckning där alla ingredienser och tillsatser är utskrivna efter vikt, och de ska anges i fallande ordning. Det betyder att den ingrediens det finns mest av alltid står först och den det finns minst av alltid kommer sist. Med den vetskapen är det enkelt att hitta dolda sockerkällor och sämre fett källor. På ingrediensförteckningen deklareras endast ingredienserna. Det du inte ser är hur mycket
av respektive ingrediens den innehåller då mängden varken anges i vikt eller procent. För att ta reda på hur mycket energi livsmedlet innehåller kan du nu leta upp näringsdeklarationen för att få nästa ledtråd.

Näringsdeklaration
Energiinnehållet i maten vi äter mäts antingen i kilojoule (kj) eller i kilokalorier (kcal). Det finns ingen lag som säger att en vara ska vara märkt med en näringsdeklaration men de flesta livsmedelsproducenter skriver ut den ändå. Här brukar information ges om hur mycket energi 100 gram av produkten innehåller. I näringsdeklarationen kan man också se hur mycket protein, fett och kolhydrater 100 gram av produkten innehåller. Idag är det även vanligt att livsmedelsföretagen skriver ut hur mycket av fettet som är mättat/omättat, hur
mycket som är sockerarter och hur mycket salt, vitaminer och mineraler produkten innehåller. Näringsdeklarationen kan du använda för att se hur mycket energi du får i dig av 100 gram av varan.

Ex: Cornflakes av känt märke
kelloggs

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Här har de redan skrivit ut hur mycket energi 1 portion ger, det vill säga om en portion för dig är 30 gram får du i dig 113 kcal. Lägg därtill det du äter till dina cornflakes. Kolhydrater ”varav sockerarter” kan vara den mängd socker som finns naturligt i råvaran men också den del socker som är tillsatt i produkten. Här behöver du titta på hur produkten är sammansatt, är det en produkt som naturligt innehåller sockerarter eller är det tillsatt socker som anges? När det gäller exempelvis flingor och bröd finns en fördel i att välja så lågt antal sockerarter som möjligt. I exemplet ser du att det finns mest majs i produkten (som tur är) och ingrediens nummer två är tillsatt socker. Det är alltså här du kan se hur produkten är sammansatt. Stärkelse är en annan typ av kolhydrat som du hittar ibland annat i potatis och spannmålsprodukter. Läs mer under kapitlet kolhydrater i min E-kokbok ”Riktig mat med Rova – mätt och lätt” som finns att ladda ner på ex Adlibris

Tillsatser och E-nummer
Det finns flera anledningar till att livsmedelsproducenterna använder olika tillsatser i sina produkter. Det kan vara att de vill ha längre hållbarhet, öka näringsinnehållet eller förbättra smak, färg, lukt ellerkonsistens. Många gånger används tillsatser för att få fram en billigare vara, men dessvärre blir det ofta på bekostnad av kvalitén. Alla tillsatser godkända av EU tilldelas ett E-nummer. Beteckningen E betyder att europeiska unionen har godkänt tillsatsen och det efterföljande numret är id-numret för just den specifika tillsatsen. Alla tillsatser är som sagt godkända, många helt ofarliga medan andra kan vara mindre hälsosamma. Oavsett vilken tillsats vi pratar om så har ämnet bearbetats industriellt på något sätt. Välj produkter med så få tillsatser som möjligt. Här får du en snabbnyckel till vad E-numren betyder:

Färgämnen (E100 – E180)
Konserveringsmedel (E200 – E297, E1105)
Antioxidationsmedel (E 300 – E 385, E586)
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel (E 400-E 495, E 1204, E 1404-E 1452
Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 – E 968)
Övriga tillsatser – Syror, baser och salter (E 500-530)
Klumpförebyggande medel (E 535-570)
Smakförstärkare (E 620-640)
Ytbehandlingsmedel (E 901-914)
Förpackningsgaser och drivgaser (E 290, E 938-949)

Tillverkaren behöver inte skriva ut om ursprunget till tillsatsen är vegetabiliskt eller animaliskt. En bra grundtanke att ha med sig är att välja så rena och tillsatsfria råvaror som möjligt. Tänk dig tillbaka före industrialismens tid och fyll kundvagnen med grönsaker, frukt, fisk, fågel och rent kött. Med lite planering går matlagningen enkelt och smidigt och resultatet blir mycket bättre, godare och hälsosammare för hela familjen.

Påståenden om sockerhalt
Dessa påståenden om sockerhalten i livsmedel, eller andra som av konsumenterna uppfattas på samma sätt,
får göras om livsmedlen uppfyller villkoren som ges i förordningen:
– Sockerfri
– Lågt innehåll/låg halt
– Utan tillsatt socker
– Minskat innehåll av socker/light

Sockerfri
Påståendet innebär att produkten innehåller högst 0,5 g socker per 100 g eller 100 ml av livsmedlet.

Låg sockerhalt
Påståendet innebär att produkten innehåller högst 5 g sockerarter per 100 g livsmedel i fast form eller högst 2,5 g sockerarter per 100 g för livsmedel i flytande form.

Utan tillsatt socker
Påståendet innebär att produkten inte innehåller några mono-eller disackarider eller något annat livsmedel som har tillsatts på grund av sina sötande egenskaper. Om socker finns naturligt i livsmedlet bör även följande uppgift finnas på märkningen: ”innehåller naturligt förekommande sockerarter”.

Minskat innehåll av socker/light
Påståendet innebär att innehållet av sockerarter i produkten har minskats med minst 30 procent jämfört med en liknande produkt. Om uttrycket ”light” används med avsikt att ange att sockerhalten har minskats ska uttrycket åtföljas av en hänvisning till socker. Uttrycket ”lättsockrad” motsvarar ”minskat innehåll av socker”.

Osötat
Detta påstående är inte ett näringspåstående, men uttrycket får inte användas på ett sätt som kan vilseleda konsumenterna. En produkt med märkningen osötad bör därför inte ha tillsatts sötningsmedel eller ingredienser som används för att ge livsmedlet söt smak.
Källa: slv.se

Kommentera ››
Till toppen